3 månader

Återigen har tiden rusat iväg, Facebook och Instagram blir uppdaterade lite då och då med valpbilder men bloggen är en annan femma.

Igår var jag med Akira (Eris) och Eero (Eurus) till veterinären för att ta 12 veckorssprutan, aningen sent men jag brukar köra rabies i samma veva och då är det vid tre månader som man ska göra det. Jag passade även på att ta PRA-test på dem så nu är det bara att vänta på resultat.

Eero är verkligen en ganska snäll valp i mångt och mycket, men visst märker man att han är en valp med alla hyss han har för sig och energi till tusen ibland. Som tur är håller han och Akira varandra sysselsatta nästan varje dag så där försvinner lite av energin.

Det har varit otroligt varmt här den sista veckan, 32c några dagar. Hundarna har fixat det bra, de har mest sovit i skuggan i hundgården och plaskat i poolen för att få lite energi. Eero har fått hänga med till stranden några gånger och han var väl mindre imponerad över att tvingas simma (även om det gick väldigt bra det också och det inte var många protester) men att gräva i sanden var däremot roligt.

Eero hade ju inga testiklar vid första besiktningen, han fick hänga med när Erebos skulle ombesiktas vid 10 veckor (och då kände de en, jag tyckte att jag känt två då, en väldigt pytteliten) Erebos hade båda vid ombesiktningen och det var ju skönt. Jag har hållit på att känna på Eeros testiklar av och till och först tyckte jag att jag kände två. Sen var det ett tag då jag bara känt en, men nu tycker jag att jag känner två igen… (och man måste verkligen vara hundnörd när man skriver det här utan att börja skratta)

Vikten vid 12 veckor:
Marshall (Erebos): 7.4kg
Milo (Echion): 7,1kg
Akira (Eris): 7,5kg
Eero (Eurus): 6,3kg

Eero och Akira hos veterinären

8 veckor

Huh, efter 8 veckors slit och jobb. Efter kisspölar, bajshögar och söderrivna tidningar. Efter bitsår, klösmärken och öron blöta av valptungor är nu dagen här. Dagen då de ska börja bege sig till sina nya hem. Och hur skönt det egentligen borde vara så är det ändå så trist, mina valpar borde ju stanna kvar hos mig känns det som.

Idag var vi på valpbesiktning. Allt var bra med valparna, ingen sa ett ljud när de blev vaccinerade eller chipmärkta och alla var heltokiga tills vi skulle åka hem, för då plötsligt hade alla somnat på golvet. Det som kom fram på besiktningen var att Eros och Erebos bara hade en testikel på plats och Eurus inte hade några testiklar på plats. Lite typiskt kändes det som att det var hanen som jag sparat som det blev så för, men just nu oroar jag mig inte så mycket för testiklarna, jag tänker ge det tid och se vad som händer. Kommer de ner så vore det toppen, annars så får Eurus (eller Eero som han kommer att kallas) flytta till en ny familj här framöver, vilket har varit tanken från början men skillnaden är att istället för att han ska ut på foder så blir det ren försäljning.

I förrgår stod bad och föning på schemat och valparna skötte sig väldigt bra. Jag var faktiskt lite imponerad av dem! Idag har Echion åkt till sin nya matte i Övertorneå och Eris åker till sin nya familj ikväll, sen blir Eros kvar till på söndag och Erebos blir kvar till 17 juni.

Vikten igår:
Erebos: 4,9kg
Eris: 4,95kg
Echion: 4,35kg
Eros: 5,2kg
Eurus: 4,2kg



6 veckor

Valparna växer och frodas och det märker man med att det blir allt mer jobb med dem. Fortfarande är de rätt så snälla, med mycket gos och vassa tänder. De gillar att vara i knä, en liten stund. Eris är väl den som är minst förtjust i det – hon har helt enkelt inte tid att sitta och gosa när det finns så mycket annat runt omkring. De gillar att utforska och busa med varandra och Danzi och Keima. Lite bus med människor är väl också uppskattat, men mest blir det ett par sylvassa tänder i ett finger eller en tå när de ska busa.

De är verkligen ett härligt gäng, även om jag inte är lika förtjusta i dem när de väcker mig klockan 4 varje morgon och menar att nu är det dags att stiga upp. Just nu sitter jag och velar mellan alla killarna i kullen, alla är så härliga på sitt sätt, men vilken ska jag välja? Den som är mest social? Den som har finaste huvudet? Den som är mest självständig? Den som har bästa svansen? Den som helst ska vara bredvid mig? Det roliga är att valparna byter plats i de olika kategorierna ungefär varje dag… Jag har väl några favoriter, men jag tror jag kommer att hålla på att välja till nästa helg… Då måste jag göra mitt val och valpköparna måste få veta vilken hund de kommer att komma hem med också…

Vikten igår
Erebos: 3513g
Eris: 3550g
Echion: 3240g
Eros: 3789g
Eurus: 3145g

Från glädje till sorg

Som hundägare får man många minnesvärda stunder, glada skratt och gråa hår. I många år är de där med energi, kärlek och en tröstande nos. I glädje eller sorg, i vått eller torrt så finns de där.

Men så kommer den där dagen, förhoppningsvis långt i framtiden, då livliga ögon har grumlats av ålder och nosen är mer grå än svart. De energirika stegen och ivern efter att få busa är inte längre där, istället ligger de i godan ro på favoritplatsen och sover mest hela dagarna, det är då man vet att nu är det snart dags. Har man tur får man kanske något år till, men innan kärleken i de grumliga ögonen ersatts av konstant smärta så är det vår uppgift som hundägare att fatta beslutet och ringa samtalet.

Idag var det Åskas tur att vandra över regnbågsbron, jag hoppas hon träffar Dara och får massor av bollar att jaga. Att den gråa nosen åter är svart och ögonen klara och glittrande. Tack för allt Åska, du var mitt <3.

Keima har dock gått upp en del: 18,2 vägde hon idag när hon är 6 veckor gången.

…4 veckor

Nu har det snart gått 4 veckor sedan parning, inga superbra tecken på dräktighet ännu även om jag tycker att Keimas spenar blivit mer svullna. Nästa vecka på torsdag är ultraljud för Keima inbokat och ögonlysning för Danzi, spännande och nervöst känns det.

Idag åkte Vimsa iväg för att bo ett tag med min systerson, vi får se om de trivs tillsammans då kan det eventuellt bli en permanent lösning. Väldigt svårt det där, jag tror personligen Vimsa skulle trivas bättre som ensamhund men å andra sidan är hon ju den trognaste kompisen jag har… Nåja, det är ju inom familjen så jag får ju träffa henne när jag vill…

Nu är det bara att vänta och se…

Igår åkte Sarek hem till sin familj, efter en vecka med tre bra parningar två av dem på riktigt bra dagar så är jag nöjd med att allt är gjort för att det ska bäddas för valpar. Igår när Sarek och Keima fick träffas innan han åkte hem var det inte alls samma intresse från någon av dem, framförallt från Keimas sida.

Nu har Vimsa startat sitt löp, 3,5månader sen sist (med tanke på att hon tidigare löp varit ganska klockren på 6,5 månader så är det tidigt. Men jag har också märkt att hon är en sån som gärna vill löpa i början av året, hon drog ju igång ca 2-3 månader tidigare när jag parade henne med Kontioharjun Kaamos också!

Men eftersom jag inte har en lämplig hane så blir det inte någon kull på henne i år. Vi får se hur det ser ut nästa år, men det kan nog vara så att Vimsa får gå i pension

En liten titt…

Nu är hane till Keima bestämd, det blir Farmhills Heavy, eller Sarek som han också kallas. Han är PRA-, pompes- och DM-fri så valparna i kullen blir hereditärt fria från både pompes och DM. Han har A-höfter (HDindex 118) och är ED-fri (EDindex 106). Så det blir en spännande kombination där jag tror avkommorna kan bli ganska aktiva då både Sarek och Keima är aktiva hundar, men med en tydlig av- och påknapp.

Spännande blir det också att se när Keima löper då hon inte börjat ännu!

Här är Sarek (Foto Elina Boman).

Löp

Nu har Vimsa börjat sitt löp, så parning blir nog i april någon gång.Om hon inte löper lite tidigare eftersom hon verkar gilla att löpa i mars. Hane är ännu inte bestämd men jag har lite funderingar som jag publicerar närmare eller efter parning, när det blivit klart vem hennes blivande partner blir….

På bild Keima i träningstagen…